En förändring.
Efter några timmars plugg.
Vi ska förändra världen ikväll.
Baby how you do that, make a grown man cry?
Är det fredag så är det.
En riktig signatur-låt.
Jag tröttnar aldrig.
Min Dubai-trio vet. Är det någon låt som alltid får igång mig så är det denna.
(Ja, inte för att jag behöver tagga ikväll. Vår hemmakväll är långt ifrån party, men äre fredag så är det.)
"Baby I can break ya down
There's so many ways to love ya"
Innerlighet?
En sådan där som fick mig att fundera lite.
Jag upplevs tydligen som innerlig.
På allvar. Ska jag skratta eller gråta?
Om så är fallet, vad har hänt?
Sprallig, spontan, flamsig, målmedveten, driven, pratig, social -
det är sådana ord jag brukar få höra om man ska beskriva mig.
Men hey, innerlig.
Jag tänker typ - på Carola (ni vet, lite juligt sådär.)
Men ändå, jag gillar det. Jag tror det är positivt.
Social network.
Cause its gonna be all heartbreak, blissfully painful and insanity.
Tiden i helgen ska fördelas kring plugg, vinkväll med Elin och träning. Jag ser fram emot en intensiv träningsperiod de närmsta veckorna. Jag får ju sådana ryck och jag behöver verkligen lite ny energi i höstmörkret. 10.00 imorgon bitti ska jag och Lexon infinna oss för ett hård pass kondition/Mage/Ben. Heja oss!
(I brist på bild - när ska denna sötnos komma och hänga hos oss? Jag har Wilda-abstinens)
Fröken fix.
Jag tror jag ska börja extraknäcka som mäklare
(Det kanske finns en tjänst med 2% arbetstid per vecka?)
Igår tog jag till vara på mina briljanta, nyvunna, kontakter och styrde upp en eventuell lägenhet till Sofie. Det tycker jag var rätt bra jobbat. Man måste ju utnyttja dom känningar man har liksom. Och hey, tjejen måste ju ha någonstans att bo! Fröken fix, till er tjänst.
Dont fall recklessly, headlessly in love with me.
Jag vet hur jag kommer minnas denna höst. Hösten 2010 var ambivalent. Ni vet, jag gillar att titulera, klassificera och strukturera. Varje årstid kommer alltid med en övervägande känsla. Våren 2010 stod för äventyrslyst, sommaren 2010 för sinnesro och denna höst kan nog inte beskrivas med andra ord än just "Ambivalent". Och jag kan inte låta bli att undra, jag som alltid saknar det som varit - som endast minns det ljusa i det som varit, vad kommer det finnas att sakna denna höst? För just nu känns den gråare, tyngre och tröttare än någon annan höst.
(Den här söta damen fick blombud av mig i förrgår. Bara för hon är världens sötaste vän och jag har svårt att se hur jag skulle lyckas fatta alla beslut och ta mig igenom alla klurigheter utan Elin vid min sida.)
you make me.
en typisk tisdagskväll.
jag har inget socialt liv alls. Jag kan inte mysa hos Maria och äta Gino. Jag kan inte träffa Malin som är hemma från Umeå. För jag ägnar min tid åt att skriva tal. Ett tal på engelska om drogtester i svenska skolor. Ni förstår säkert att jag mer än gärna hade kunnat skriva om några roligare aktiviteter. Men icke. Ikväll är det disciplin och karaktär som styr mig.
Daniel är iväg och håller i sina första crossfitpass på nya gymet. Jag är stolt över honom. Mitt hjärta. Som förverkligare och vågar. ♥
Ett poäng.
En filt i soffan, Daniels goda soppa, lite kvalitetstid framför tvn - och ja, jag måste förstå att jag ska tillbaks till verkligheten imorgon. Skolan börjar efter nästan fyra veckors uppehåll med Dubai och praktik.
lördag
Jag & Daniel bjuder henne på middag ikväll här hemma för att sedan ta oss vidare till Olearys där Malins vän ska spela mitt sitt band. Det blir ingen sen kväll. Jag ska upp och jobba imorgon, för att sedan köra till Linde och gå på match med Sofie.
Jag är kaffesugen - varför har ingen erbjudit sig att dricka en kopp på java med mig idag?
Looks like its happened again.
En ny låt.
En bra låt.
"
You wanna tell me that you're better off by yourself
But darling when I see you, you see me
"
Bigtime KNAS.
Jag lägger mig ned.
Kastar in handuken.
Låter tiden ha sin gång.
Erkänner mig besegrad.
(Jag vet, det låter drastiskt vänner. Och såklart väldigt dramatiskt. Men vet ni? Ibland är det så jävla skönt att överreagera. Att använda sig av ord som är tyngre än situationen kräver. Det är så jag gör det. Det vet vi sen länge.)
Tisdagsdepp.
Jag har köpt en otippad bok idag. Isabella "Blondinbella" Löwengrips bok "Egoboost". Omtalad, omdiskuterad, hyllad och sågad. Men jag bestämde mig för att skapa mig en egen åsikt. Jag ska ägna den min tisdagskväll, likaså Paradise Hotel. Världens egentligen sämsta program - men hey, ibland behöver man dåliga program där noll hjärnkapacitet behövs.
Nedan: Ett smakprov från Dubai-bilderna. Resterande finns på fb.
Inspiration
Som ni förstår har jag åter befunnit mig i Lindesberg idag. Suttit med herrarna på A-lagsträning, läst lite verksamhetsplaner, visioner och till sist sammanställt information. Jag trivs väldigt bra där. Onsdag blir det heldag. Söndag äre match. Viktig match.
En galen helg.
Nu ska jag ut och gå med Lexon. Vädret är så himla fint och jag behöver gå bort lite seghet. Kvällen ska spenderas med mitt hjärta hos faster och lillprinsen. Det är söndagsmys det.
Fascinerande.
Jag har förundrats över flera saker idag. Jag har till att börja med fascinerats över hur bra jag mår denna hösten. Höstsolen är nästan vackrare än sommarkvällssolen. Jag blir så glad och älskar att promenera bland alla vackra löv. Hösten gör mig skönt lugn. Lugn men fokuserad. Har även förundrats över hur vissa människor kan ge så mycket inspiration och energi under bara loppet av två timmar. Jag har fikat med Chrille och det är lite som en vitamininjektion. Vi ses sällan men jag känner mig verkligen "påfylld" med energi efter våra träffar. Vänner som han är unika. Helt klart. Herr Bengtsson ska även han svänga sina lurviga ikväll. Vi kanske ses ute i dimman..
Det sista som förundrat mig är jag själv (heter det jag eller mig?). Tänk att jag väljer att slira på stan ikväll när jag är så trött att jag knappt orkar lyfta benen från soffan. Men hey! Man måste passa på att fatta dumma beslut när man är ung&dum, så man får en chans att bli vis med åldern sen. Jag menar visheten är väl en naturlig följd av erfarenhet av dumheter?
Kvalitetshäng.
Har bokstavligen dunsat ner i soffan för en timmas kvalitetsvila. Gårdagskvällen var helt fantastisk och jag är lyckligt lottad att få sjunga i världens grymmaste coverband. Jävlar i gatan vilket drag det var. Vi var inte hemma före 04.00 och trött är bara förnamnet på hur jag känner mig idag. Jag har uträttat hemliga ärenden, fixat manikyr, fikat med Chrille och ikväll bär det av till Satin för något event. Daniel är i Sthlm och kommer tillbaks imorgon. Att vara hemma själv känns som ett tråkigt lördagsalternativ, så jag passar på att umgås med mina Örebro-flickor. Sabina & Fröken Englund var alltför länga sedan jag gjorde staden med.
Denna söta fröken ska jag få kvalitetshänga med ikväll.
Hösten 2010
- VG på tentan
- Dubai
- Proffice-fest imorgon (spelning)
- Spelning 50årsfest
- Praktik på LIF
- Körkort
Dagen med D
Dagen då JAG TOG KÖRKORT!
Jag är så fruktansvärt glad, stolt och lycklig. "Lite" senare än alla andra men FORTFARANDE, vilken fantastisk känsla. Jag började smågrina i bilen när inspektören sa att mitt körprov var godkänt. Klarade teorin igår och körde upp imorse. Har redan varit ute och debuterat. Lite skum känsla att sitta i bilen ensam - skumt, men fantastiskt härligt.
I helgen ska det firas. Mitt hjärta är i Sthlm tills lördag men sen blir det fira fira fira.
lexon.
en sån som hon.
söta fröken lexon.
hon är allt bra hon.
en människa.
Ibland när man läser sådana uppgifter blir allt så ännu mycket mer otäckt. Att det faktiskt är en människa. Att det är någon med vänskapskrets, familj, kanske jobb, fritidssysselsättning (förutom att våldta då..) och kanske ett socialt liv som vem som helst. En människa som jag kan ha sprungit på hur många gånger som helst på stan. Som gick i någons klass på gymnasiet. Som har haft lärare under hela sin skoltid. Föräldrar med vänner och bekanta. Släktingar.
Ja, ni förstår.
När man gått här och varit rädd har det varit svårt att greppa att det är en människa och inte en maskin. Men när man läser detta, får ett namn på personen, då blir det så mycket verkligare. Verkligare men genast ännu mer vidrigt.
åren som gått.
(Maj 2007.)
Jag brukar gå förbi.
(två tusen gånger om dagen)
Och jag tittar alltid försiktigt,
Lite lätt oberörd och smått nonchalant.
Jag brukar ta bussen som går till ditt hus
Fast jag egentligen kunde åka en hållplats till.
Och varje gång jag går förbi hoppar hjärtat över ett slag
Precis som jag hoppar jämfota av bara en skymt.
Han bor här borta
En gata ned och sedan till vänster
Jag tar alltid vägen förbi
Även om jag förlorar minuter som jag inte har.
Jag brukar kasta kärleksfrön i smyg
Och hoppa på alla K-brunnar jag ser
Jag vet vad han heter, så jag tänker på honom
Och att vi ska få det så bra.
Nån gång
Nånstans
Och när han går
Och när han ler
(snälla ta i mig)
Han är ju bara killen där borta
En gata ned och sedan till vänster"
November 2007
"Men om du säger att tusentals mil inte ska skilja
Att motorvägar, hav och sjöar inte ska släcka
De känslor vi som vi faktiskt känner idag.
Då ska jag tro på dig och älska dig
Tills döden skiljer oss åt.
Då vill jag tro dig,
Då ska jag tro dig."
godnatt.
if there were me.
if there were you.
sweet as you are.
truly my all.
truly with me, til the day I´ll die.
hymn to the best.
snälla snälla snälla,
säg att det är han.
Då är åtminstone en av dom borta från gatorna.
Jag har repat ikväll. Repade tills 22.45. Herrejösses, det är inga kortisrep vi kör inte. Nej, allt ska finslipas inför fredagens stora gig. Chris håller på att tappa rösten helt. Det känns lite dåligt tajmat faktiskt. Men, vi hoppas på mirakel. Ska stå på jobbmässan imorgon med Proffice - det ska bli spännande. Daniel sover redan, stackarn går ju upp 06.00. Själv har jag en mindre sovmorgon. Ärenden ska uträttas under morgondagen och planer ska smidas. Förhoppningsvis börjar Dubai-bilder rulla upp här imorgon kväll eller onsdag. Jag lovar, ni VILL se dom!
Tack Davidencho för en trevlig frulledate a´la java.
Vi ses till jul, typ.
(en endaste liten bild kan jag bjussa på..)
Solidaritet.
Några ljusglimtar i mörkret är civilkurage och solidaritet. Linn och Adams initiativ. Linn har skapat ett stort event på facebook där hon inbjuer till en manifestation med nattvandring på fredag natt, 02.00 med samling pressbyrån på järntorget. Alla ska sedan delas in i smågrupper och nattvandra runt Örebro fram på morgonen. Detta har fått jättestor uppmärksamhet och jag är glad att Örebro likväl som Sverige ger detta initiativ utrymme i media och uppmärksammar det så att det får effekt. Linn, du är fantastisk! Adam har på eget bevåg öppnat en jourlinje för tjejer som går ensamma hem själva. Telefonnumret kopplar vidare till volontärer som har kännedom om örebro och som på så sätt kan larma vidare om något händer. Adam gör självklart detta ideellt, likväl som volontärerna. Även det helt fantastiskt för att tjejer ska få känna sig tryggare!
Jag har anmält mig som volontär för jourtelefonen och hoppas att jag blir godkänd så att jag kan få sitta några kvällar i helgen och nästa vecka. Snälla vänner, ta chansen att hjälp en medmänniska. Det kostar oss så lite tid och energi men kan vara grunden till att liv räddas. Snälla ta ert ansvar och hjälp till nu när vi får chansen serverad.
En vecka.
Lite bilder från Arlanda vid mitt lilla "hejdå-vi-ses-om-en-vecka".
Livet.
hej&hå
Underbar spelning igår och vi skålade till&med lite efteråt för att vi gjort en så bra första spelning. Nu längtar man ordentligt tills Proffice-spelningen den 15/10. Jag har ont i fötterna och måste även säga att huvudet inte är helt hundra än. Men, så får det vara. Jag fick tentaresultat igår kväll (vår lärare håller24timmars-standard på rättning) och jag fick VG (28 poäng av 20 möjliga i&med bonussystemet känns helt okej). Jag tycker det är lite skrämmande hur långt man kan pressa sig själv att komma ihåg och "lära sig" saker, med tanke på att jag knappt kunde någonting för bara en vecka sen.
Nu blir jag & Daniel snart upphämtade av far min. Vi ska först till Tumba för att se handboll och sen kör dom mig till Arlanda. Den sedvanliga Emma-får-alltid-lite-flygångest har infunnit sig men jag vet att jag måste tänka logiskt. Om ett dygn är jag i Dubai.
yey.
man kommer inte in på min blogg.
tänk om hela bloggen skulle försvinna?
nästan fem års dokumentering.
lyckliga jag.
Imorgon väntar spelning.
Jag ser fram emot det.
Hubbabubbawabooba band / The band of awesome.