Tusen år.

Känner mig som ett litet barn, svårt att säga varför. Fantastsisk dag på jobbet som började med landsmöte och sedan har allt bara flutit på - en sådan dag då allt fungerar. Pratat länge med min mor och även hunnit med en snabb puss-och-kram när jag mötte Sebastien i dörren. Ska snart promenera till träningen - SH`bam står på schemat.



"För jag ska kasta mej ut och blotta halsen
Jag tänker fanimej inte missa chansen
Om varje dag var som denna skulle jag vilja leva i tusen, i tusen år"




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback