Whatever they do.
Idag började min lillebror gymnasiet. Jag är kanske larvig men jag hade gett så mycket för att vara hemma i Örebro nu. Jag skulle velat sova hos mamma igår. Kramat honom imorse och gett honom systerliga råd. Jag tror kanske inte han behöver det (eller vill ha det) men jag hade behövt. Kanske för att inse, eller för att förstå att han inte är en plutt som vill titta på "Bananer i pyamas" längre.
Jag är dock inte i Örebro utan får ligga här i soffan och vänta på ett telefonsamtal istället. Jag vill höra allt. Känner dock på mig att det inte kommer bli så överväldigande mycket information. I helgen får jag träffa honom. Då ska jag krama sönder honom.
Låten här nedan påminner mig om honom.
Moa Lignell, Whatever they do.
Kommentarer
Trackback