Hemmakär x 2.

Det är bra konstigt. Att det här är mitt hem. Men nästan ännu konstigare hur rätt det kan kännas så rätt från första stund. Det är tre veckor sedan vi var hemma nu. Hemma, i mitt riktiga "hemma", i Örebro. För andra kanske inte tre veckor skulle vara en lång period, men det är det längsta jag varit borta från Örebro. Jag är en väldigt hemmakär person och det skulle vanligtvis kännas som en lång tid.

Det är inte det att jag inte saknar alla där hemma. Inte det att jag inte funderar på vad dom gör. Hur pappa har det i butiken och med handbollen, hur Elin och Erik spenderar sina lediga dagar, hur mammas rygg mår, hur Williams sommarlov är och hur Malin har det uppe i Norrland på praktiken. Jag funderar på det hela tiden, men tiden går otroligt fort här. Det känns hemma. I lägenheten, i staden, på jobbet - jag mår bra. Mindre stressad än någonsin. Vi har roligt också. Skrattar väldigt mycket.


Hursom, om tre veckor ska vi hem till Örebro på semster. Det ser jag fram emot, det kommer kännas fantastiskt. Men tills dess ska jag njuta av mitt nya hem och ge den här sommaren alla chanser i världen att bli den bästa någonsin.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback