Utbytbara känslor?
Det här med låtar, musik och sångtexter är alltid väldigt speciellt och ligger mig väldigt varmt om hjärtat (svårt att undgå). Jag har alltid fascinerats av hur en textrad, en strof eller en vers kan ta en tillbaks i tiden och få en att uppleva en stund, situation eller känsla näst intill osunt påtagligt. Vare sig man vill det eller inte kan minnen från svunna tider tränga på och inte förrän låten är slut kommer man tillbaks till nuet. Vissa låtar är starkare än andra, såklart. Vissa kan verkligen vara signifikanta för en epok i ens liv medan vissa andra bara påminner om några specifika sekunder. Sekunder på ett dansgolv, i en famn, i en annan stad eller i en känsla.
Jag minns att jag en gång på gymnasiet sa att "Åh, om vi gör slut någon gång så kommer jag säkert gråta till Lars Winnerbäck varenda natt". Och visst vart det så, Winnerbäck var det som vart signifikant för dåtidens "vi". Det närmsta året hade jag jätteproblem med att lyssna på hans musik men som alltid så suddar tiden ut det speciella med låtarna. Idag kan jag självklart minnas, tänka tillbaks och le åt den tiden i mitt liv men nu är det andra låtar som får mig knäckt och som gör mig nostalgisk. Detta hände mig idag i bilen. Radion spelade en låt som tidigare hade fått mig att böla som ett litet barn men som idag bara gjorde mig likgiltig. Idag har andra låtar hoppat upp på första-platsen över låtar "som tar mig tillbaks". Jag tycker det är fascinerande. Om ett halvår eller så kommer säkert dessa låtar inte göra lika ont längre.
Jag minns att jag en gång på gymnasiet sa att "Åh, om vi gör slut någon gång så kommer jag säkert gråta till Lars Winnerbäck varenda natt". Och visst vart det så, Winnerbäck var det som vart signifikant för dåtidens "vi". Det närmsta året hade jag jätteproblem med att lyssna på hans musik men som alltid så suddar tiden ut det speciella med låtarna. Idag kan jag självklart minnas, tänka tillbaks och le åt den tiden i mitt liv men nu är det andra låtar som får mig knäckt och som gör mig nostalgisk. Detta hände mig idag i bilen. Radion spelade en låt som tidigare hade fått mig att böla som ett litet barn men som idag bara gjorde mig likgiltig. Idag har andra låtar hoppat upp på första-platsen över låtar "som tar mig tillbaks". Jag tycker det är fascinerande. Om ett halvår eller så kommer säkert dessa låtar inte göra lika ont längre.
Det krävs inga högskolepoäng i hjärnkirurgi eller att man är ett mattesnille för att förstå denna enkla logik (att känslor förändras med tiden) men det blev bara så påtagligt att jag ville dokumentera det. Kanske ett sätt att i framtiden kunna påminna mig själv om att känslor aldrig är statiska utan alltid kommer att förändras och förnyas.
Kommentarer
Trackback