En mors vädjan.

Hittade Lina Ekdahls dikt på cedersjo.tumblr.com (läs mer än gärna, han är fantastiskt begåvad på att beröra). Jag blev helt tagen av hennes vinkel, hennes förmåga att skriva bortom det politiska och bortom de retoriska klyshorna. Hon skriver utifrån en mors vädjan, med enkla ord - utan stora och stela uppmaningar. Enkelhet är ibland det effektivaste vapnet. Till och med då vi skriver om krig.



"
Nu säger jag det för allra sista gången
Sluta nu
Om jag ser någon av er skjuta en gång till
då blir det ingen efterrätt

Hör ni inte vad jag säger!

Då tar jag pistolerna
och gevären och granaterna och kanonerna.
Då kan ni inte ha dom
om ni bara håller på och skjuter på varandra hela tiden

Nu får det vara slut.

Jag bryr mig inte om vem det var som började.
Det spelar ingen roll.
Sluta döda nu.

Sluta kriga.
Nu räcker det.
Nu får det vara slut.

Titta här vad tråkigt det ser ut,
trasiga hus, ensamma barn, döda människor överallt.
Ingen mat finns det, allt är förstört.
Nu får det vara nog. Nu får ni säga förlåt.
Gör det.
Säg förlåt till varandra.
Ja gärna.
Jag förlåter dig gärna säger man när någon säger förlåt.

Nu får vi hjälpas åt att bygga upp städerna,
ta hand om dom övergivna människorna.
läka såren
och aldrig, aldrig göra om sådana här dumheter igen.

Nu äter vi risalamalta. "

Kommentarer
Postat av: Malin

Så sant så sant.



Bra dikt faktiskt


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback