Popsickness.blogg.se

Jag brukar inte längta hem, jag saknar såklart mina nära - men jag har lyckats hålla bra kontakt med de flesta och familjen träffar jag rätt ofta ändå. Men, att komma hem nu när staden är julpyntad, "Oh helga natt" är uppriggat på stortorget, mamma har julpyntat och vännerna här hemma myser med glöggkvällar - då saknar jag Örebro. Jag vet att det troligtvis skulle ta en vecka och sedan skulle jag tycka att jag var klar här, för klar - det är jag ju verkligen. Men ändå, jul i sin barndomsstad är speciellt. Jag älskar Örebro i juleskrud. Älskar att sitta på java i timmar och möta halva stan där, eller stå i kön till Ritz och inse att halva ens bekantskapskrets är samlade. Att ta en promenad på öster och längta till sommaren i stadsparken, glass vid slottet och sena kvällar ute.


Men det är dubbelt det där. Samtidigt så saknar jag Drammen så fort jag åker bort. Veckan som kommer väntar jubord med jobbet, hemmamatch i hallen och roliga beslutstaganden på jobbet. Drammen och Norge har blivit så mycket vardag det kan bli och jag gillar tanken på att vi skapar nya, fina traditioner där. Våra traditioner.




Strömpis, sommaren 2009.