Team Jasmine - Körslaget 2011.

Det är konstigt att det är över. Det har varit så hektiskt, så känslosamt, så otroligt roligt men samtisigt så otroligt påfrestande. Jag har träffat så mycket människor som jag aldrig skulle träffat om jag inte vågat söka i februari. Först och främst kören som blivit som en liten familj under dessa två månader men även teamet bakom produktionen och massa härliga människor ifrån andra körer. Ja, det är väldigt konstigt att det är över. Framför allt för att jag vet att jag troligtvis aldrig kommer att träffa många av människorna jag haft omkring mig den senaste tiden. Vi har upplevt så mycket tillsammans och även om resan blev kort så har jag lärt mig otroligt mycket. Hur många timmar vi än repade och hur ledsamt det än var att åka ur så kommer jag aldrig ångra denna upplevelse.


Igår när Team Andreas korats till vinanre och all konfetti var färdigkastad kändes det mest bara skönt, skönt men tomt. Skönt för att dagarna är otroligt påfrestande i Magasin7 och tomt för att livet där inne blir som en liten, fantastisk bubbla. Jag vet att jag de närmsta dagarna kommer njuta av känslan att kunna fokusera på saker jag bortprioriterat under tiden men jag vet, och är så säker på att jag kommer bära med mig detta hela livet och säkerligen längta tillbaka många gånger om.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback