Only girl in the world.

Idag har det varit en sådan där dag då jag påminns om hur mycket jag har att vara tacksam för. Dagar att vara tacksam över finns det gott om - det är nog bara det att jag uppmärksammar dom lite för sällan. Jag älskar den där känslan när man nästan svävar fram och allt känns möjligt. Jag promenerade hem till mamma med Lykke Li i örona i eftermiddags och tyckte plötsligt att livet så påtagligt var helt fantastiskt. Allt från att dricka kaffe i solen, till att se allsvensk match hemma på Angelgatan, att ha någon som pussar mig när jag kommer hem till att vara kattvakt åt världens goaste prinsesskatt fick mig att känna mig som världens lyckligaste. 



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback