Popsickness.blogg.se

Jag saknar många personer. Det blir lätt så när man pluggat på Universitetet i snart tre år (och fler ska det bli). Människor kommer och går. Universitetsbubblan spricker när gamla kurskamrater ska vidare i livet, ut i den stora världen eller bara vidare till ett annat universitet. Vissa håller man kontakten med, håller löftet att höras trots mils avstånd. Vissa finns tyvärr inte tid för.

Maria finns tid för. ÄVen om vi inte hörs som tidigare, så hörs vi ändå. Jag saknar att ha henne några hundra meter ifrån skolan. Saknar att ha filmkväll, teekväll och vinkväll hos henne. Jag saknar att ha tusentals tenta-plugg-papper utspridna på hennes köksbord, precis som jag saknar att fira att tentaångesten tillslut avtar med henne. Jag saknar att gå ut med henne - att se henne dansa mer än någonsin trots att "hon faktiskt inte är en sådan som dansar på krogen". Jag saknar henne. Mycket.

Men i påsk får jag träffa henne. Kvalitetsghäng hoppas jag på.