Dont fall recklessly, headlessly in love with me.

Tar en kort paus på jobbet. Kaffe och bloggning. Jag måste stänga av jobbtänket en kort sekund. Jag är så trött att jag knappt kan hålla ögonen öppna och vädret gör inte direkt humöret bättre. Daniel är ute och far lite den här veckan (Köpenhamn & Norrköping) så jag passar på att ha kvalitetstid med Fröken Lexon (som jag förövrigt ska sova hos ikväll, hey mys!) och Fröken Sandberg. Ikväll bjuds bio och fika med dessa finingar.

Jag vet hur jag kommer minnas denna höst. Hösten 2010 var ambivalent. Ni vet, jag gillar att titulera, klassificera och strukturera. Varje årstid kommer alltid med en övervägande känsla. Våren 2010 stod för äventyrslyst, sommaren 2010 för sinnesro och denna höst kan nog inte beskrivas med andra ord än just "Ambivalent". Och jag kan inte låta bli att undra, jag som alltid saknar det som varit - som endast minns det ljusa i det som varit, vad kommer det finnas att sakna denna höst? För just nu känns den gråare, tyngre och tröttare än någon annan höst.




(Den här söta damen fick blombud av mig i förrgår. Bara för hon är världens sötaste vän och jag har svårt att se hur jag skulle lyckas fatta alla beslut och ta mig igenom alla klurigheter utan Elin vid min sida.)






Kommentarer
Postat av: Anka

Tack min fina. Det värmer i hjärtat.

2010-10-28 @ 22:42:43

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback