Ironi

Jag hatar söndagar. OKEJ? Och inte sådär "Ush, imorgon äre skola-söndag", utan rent hat mot dagen söndag. Det spelar faktiskt ingen roll att jag haft en jättemysig dag idag och bl.a. varit på bio, för när kvällen kommer har jag söndagskänslan i magen iaf och det enda man kommer ihåg från helgen som gick är det där "Hejdået".


Det är ju lite ironiskt när man får höra sådana här samtal på bussen i örebro:

TJEJ 1 : - Hur gåre mellan dig och killen då?
TJEJ 2: - Jofan de går bra, lite jobbet med distans bara.
TJEJ 1 : - Va? Distans?
TJEJ 2: - Ja men han bor ju i Fjugesta och jag i Örebro.



EH VA? Hm.. stackars tjej, hur klarar dom det? En halvtimma på buss för 23 kr? Hon skulle bara veta hur det är att leva på ett tåg. Det jobbiga med söndagarna är ju lixom inte att man behöver gå i skolan dagen därpå utan att det faktiskt har gått ännu en helg man längtat till i flera dagar. Men det är självvalt, jag vet. Och ja, så jävla hemskt är det väl inte. Men i mitt liv känns det som om det är torsdag & söndag hela tiden. Det är dom dagarna jag minns iaf.

Men tiden går väldigt fort. Det gör den verkligen. Snart är det jullov, sjukt men sant. För efter höstlovet är det bara 6 veckor kvar i skolan. Vart tog den här terminen vägen? Sjukt. Jag ska njuta av mitt jullov, ja jävlar de ska jag! Nyss satt jag i örebro och bad om svar på hur mitt liv skulle se ut i septermber. Då hade jag ingen aning, nu är allt så självklart. Jag älskar stockholm.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback