förlåtelse?
okej. jag skakar av kaffet och är väldigt väldigt igång på djupa tankar såhär vid elvatiden en lördag. Mkt ovanligt för att vara mig. Men jag måste skriva av mig, läs eller skip it. Jag vill skriva nu.
Jag läste i min "Dagens-råd-bok" som ska vara vägen till ett lyckligt liv (jo eller hur.)Den fick jag när jag döptes tror jag i sjuan. Har typ aldrig tittat i den, men idag när jag städa så slog jag upp 23/3 som är dagens datum och där handlade texten om förlåtelse - kan det förövrigt bli mer passande? Och jag blev så tagen av texten.
Jag tror och tycker helt seriöst att vad man än har gjort så förtjänar man förlåtelse. Pratar vi våldtäkt och mord så visst är dom dumma i huvet men mår vi bättre av att gå runt och hata dom? okej jag tänker först och främst inte på förlåtelse som innefattar så stora brott men om vi pratar mindre och mer vanliga saker - borde vi inte vilja förlåta alla? Jag tror inte att jag kan sträva mot att leva ett så lyckligt liv som möjligt om jag inte är beredd att förlåta allt vad alla i min närhet gör mot mig. Jag kan vara hur sårad som helst men jag får inte en bättre framtid för att jag gräver ned mig i det som hänt och inte förlåter. Visst, man kan säga upp kontakten med den som sårat - man behöver inte älska den längre men man mår fanimej inte bättre av att inte förlåta. Men jag vet att om de är en person jag älskar så vill jag ge den alla chansar i världen att bättra sig. Jag tror att alla är mänskliga och gör fel, har brister och behöver därför kunna förlåtas för de misstag vi begår.
Jag är likadan när det gäller att lita på människor. Visst folk ljuger, jag ljuger också ibland - de flesta ljuger. Men jag blir hellre sårad nån gång ibland än att gå och misstro alla människor. Det mår man ju sämst av! Jag kanske är naiv men jag får väl vara det då, jag tror hellre på människor jag umgås med än är en synisk jävel som inte litar på någon. Det verkar vara ett kärlekslöst och kallt liv.
Människor säger - jag skulle aldrig ljuga, aldrig vara otrogen och aldrig skada någon annan människa.
Men vi kan hamna i så konstiga situationer i livet då vi inte vet vad vi gör och vi kommer vilja bli förlåtna - hur fel vi än har gjort. Därför vill jag förlåta , för jag kanske kommer behöva det själv en dag.
Jag läste i min "Dagens-råd-bok" som ska vara vägen till ett lyckligt liv (jo eller hur.)Den fick jag när jag döptes tror jag i sjuan. Har typ aldrig tittat i den, men idag när jag städa så slog jag upp 23/3 som är dagens datum och där handlade texten om förlåtelse - kan det förövrigt bli mer passande? Och jag blev så tagen av texten.
Jag tror och tycker helt seriöst att vad man än har gjort så förtjänar man förlåtelse. Pratar vi våldtäkt och mord så visst är dom dumma i huvet men mår vi bättre av att gå runt och hata dom? okej jag tänker först och främst inte på förlåtelse som innefattar så stora brott men om vi pratar mindre och mer vanliga saker - borde vi inte vilja förlåta alla? Jag tror inte att jag kan sträva mot att leva ett så lyckligt liv som möjligt om jag inte är beredd att förlåta allt vad alla i min närhet gör mot mig. Jag kan vara hur sårad som helst men jag får inte en bättre framtid för att jag gräver ned mig i det som hänt och inte förlåter. Visst, man kan säga upp kontakten med den som sårat - man behöver inte älska den längre men man mår fanimej inte bättre av att inte förlåta. Men jag vet att om de är en person jag älskar så vill jag ge den alla chansar i världen att bättra sig. Jag tror att alla är mänskliga och gör fel, har brister och behöver därför kunna förlåtas för de misstag vi begår.
Jag är likadan när det gäller att lita på människor. Visst folk ljuger, jag ljuger också ibland - de flesta ljuger. Men jag blir hellre sårad nån gång ibland än att gå och misstro alla människor. Det mår man ju sämst av! Jag kanske är naiv men jag får väl vara det då, jag tror hellre på människor jag umgås med än är en synisk jävel som inte litar på någon. Det verkar vara ett kärlekslöst och kallt liv.
Människor säger - jag skulle aldrig ljuga, aldrig vara otrogen och aldrig skada någon annan människa.
Men vi kan hamna i så konstiga situationer i livet då vi inte vet vad vi gör och vi kommer vilja bli förlåtna - hur fel vi än har gjort. Därför vill jag förlåta , för jag kanske kommer behöva det själv en dag.
Kommentarer
Postat av: Tilly
Hellu! Fasiken så synd att det inte blev av att fika i helgen...säg till nästa ggn du har vägen förbi Sthlm så är jag säkert där. Hoppas vi kan ta det snart iaf!? Ha en superdag Kramis!
Trackback