Popsickness.blogg.se

Jag minns,
ett hus där det älskades från morgon till kväll och natten igenom.
Alla somrar, vårar och vintrar som kommit och gått och all kärlek som där har  flödat. 
Jag minns bråk som har bråkats men som alltid har lösts igen,
och  alla skrik som har skrikits men tillslut har tystats ut.

Tack
För tålamod, för värme, för trygghet, för närhet, för skratt, för gråt och för dans.
Tack
För sång, för hat, för ironi, för ångest, för blodsband, för vilkorslös kärlek och för traditioner.


Minns kalla höstar som regnat bort och skänkt sömnslösa nätter.
Jag minns kalla vintrar och glashala gator, dess jular med traditioner som bringat kärlek och glädje och närhet.
Minns ljumma vårar med barfotabarn i gräset och sommarnätter på altanen. Tack, jag vill bara säga tack.


Tack
För syskonskap, för broderskap, och systerskap.
För födelsedagar, hemmakvällar, fotbollsmatcher och middagar med tända ljus.
Tack
För semestrar, sommarstugor, thailandsresor, fester och firanden i alla dess slag.
För förståelse för tonårstrots och utbrott utan dess like.

Jag minns ett hus.
Jag minns en familj.
Jag minns en kärlek så påtalig att den kändes bara du steg innanför dörren.
Jag minns - men jag kommer aldrig mer att känna det. Jag minns - men det finns inte kvar.

---

mamma jag älskar dig.